Har läst en hel del på forumet och måste säga att jag är full av beundran och glädje över att det finns så många som utövar EC trots att det kräver en del extra tankemöda, flexibilitet, snabbhet... det borde ju egentligen vara en olympisk gren

Alva är tre månader och har haft tygblöjor ibland, men mest pappersblöjor (Libero). Nu har hon vuxit ur sina tygblöjor och vi kommer inte att köpa fler tror jag, dels verkade hon frustrerad över att den stora blöjbaken hindrade hennes motorikövningar (hon är en myyyycket aktiv tjej!) och dels fick hon alltid lite utslag när vi använt tygisar...



Vi har rutin-EC:at henne från start och prickar dagligen en del kiss och så gott som allt bajs, hon bajsar sällan mer än en gång om dagen och oftast inte varje dag.
Jag blir jätteglad om någon orkar ha en åsikt om mina frågor

* Jag har läst att bebisars "kiss- och bajsmuskler" i början funkar så att de kan trycka på så att de kan kissa utan att vara jättekissnödiga, men de kan inte hålla igen som vi vuxna gör. Är det verkligen så? När kan de börja hålla igen? Alva är jätteotydlig med sina signaler och jag kan inte påstå att jag ser på henne när hon vill bajsa, ändå kommer jag inte ens ihåg när hon senast bajsade i blöjan. Är det verkligen så att hon passar på att bajsa när jag rutinpottar henne trots att hon kanske inte är direkt bajsnödig?
* Vad tror ni händer om vi bara fortsätter att erbjuda alternativa kiss- och bajsställen på rutin utan att leta efter signaler? Kommer hon ändå att bli tydligare med sina signaler, kommer vi att hålla på som vi gör nu eller kommer hon t.o.m. att ta skada... då tänker jag på att hon ju verkligen verkar vilja kissa och bajsa utan blöja, när hon börjar kunna hålla sig bättre så kanske hon också börjar gå och hålla igen och vänta på att vi ska bestämma när hon ska göra ifrån sig eftersom vi inte följer hennes (osynliga) signaler? Det låter inte kul, men jag ser absolut ingenting på henne när hon ska kissa eller kissar och hur bajset hamnar i handfatet och inte i blöjan är fortfarande ett mysterium för mig

*Det vanligaste ljudet för att markera kiss/bajs verkar vara olika varianter på SSSS, men det tar ju rätt länge innan hon själv kan göra S-ljud. Vore det kanske smartare att ha en annan ljudsignal? Tror ni att hon härmar den snabbare då? Tänker mig nåt i stil med uuuuuuhhh eller oooooh eller nåt. Nu är ju inte huvudsaken att hon har samma signal som den vi gör, men eftersom vi är så tröga med att se hennes signaler så tänkte jag att vi kanske kan hjälpa henne att få oss att fatta...
* Jag är lite intresserad av att prova stödtecken för vissa situationer, främst i samband med kiss och bajs, men tycker att det är himla svårt att få någon början. När Alva kissar så håller jag ju henne vänd från mig plus att jag inte har händerna fria, så då kan jag ju inte teckna. Ska jag teckna precis innan jag håller henne över handfatet? Hon har börjat vända sig från rygg till mage och ligger numera på mage på skötbordet, så hon tittar inte på mig plus att jag ju försöker vara rätt snabb med att klä av henne när jag ska kissa henne efter att hon t.ex. vaknat. Det känns inte som om jag har tid för att vända på henne, få hennes uppmärksamhet, teckna och samtidigt hålla henne lugn (hon blir tvärarg om hon inte får ligga på mage). Ska jag teckna efter att hon kissat eller bajsat? Jag hinner knappt lägga ner henne innan hon kastar sig åt sidan och vänder sig

God jul på er!